Så olika

Det handlar om motsatser. Samma utgångspunkt men olika val. Den ordentliga Lotta som fifflar runt med kärleksmysterier över partigränserna. Flummiga Sanna som vägrar inse att hon passerat 40-årsstrecket och sitter fast i mediabranschens ytliga och tvådagarsrelationskarusellmiljö. Men drömmer om att få kliva in tv-världens finrum.

Relationer om relationer. Klassiskt beprövade stories som blandas upp med lite tonårsproblematik och lite hederligt rygghuggande när man går igenom ålder, könshets, jantelagen och politiska vendettor. Alla skall dela på kakan och i slutändan är det inte mycket kvar som lockar en till att ta en bit till. Man är redan mätt och skippar gärna det illamående en extra bit kan framkalla.

Helena Bergström vandrar stundtals sin egen väg och gör sina egna filmer. Samtidigt kan man aldrig komma ifrån att hon är gift med Colin Nutley. Vilket märks när han producerar kalaset. Lite Bergström, lite Nutley och vips har du ett resultat som ingen av dem bör vara särskilt stolt över när diskussionen uppstår vid frukostbordet. ”Så olika” är ingen ny ”Se upp för dårarna”. Inte alls.

Så olika är i slutändan en lång historia om relationer och relationer och relationer och vardagsproblematiken som kretsar runt detta. Bitvis charmigt, bitvis segt men lämnar inget samtidigt större eller samlat känslomässigt avtryck.

Tillbaka